Anbudstävlingen för upphandling av säkerhetsanordningar för Digispårs EKA-banavsnitt pågår för närvarande. Reformen ger kapacitet samt många tilläggsmöjligheter. Passagekontrollsystemet samt radioskyddscentralen är den viktigaste delen i anordningsupphandlingen.
Vecka 37 publicerade Digispår en begäran om deltagande, där anbud söks för upphandlingen av nya säkerhetsanordningar. Alla intresserade som har kapaciteten och uppfyller kriterierna kan lämna in en ansökan om deltagande. Utifrån referenserna i ansökningarna väljs cirka fem leverantörer. Med de valda leverantörerna ordnas förhandlingar i månadsskiftet november-december, och med den valda leverantören ingås ett avtal i februari.
De viktigaste delarna i upphandlingen av säkerhetsanordningar är det nya passagekontrollsystemet och radioskyddscentralen. De är en del av bassystemet på vilket Digispårs funktioner kan byggas upp. Reformen av säkerhetsanordningssystemet innebär att man i Digispår-projektet övergår till ett radionätbaserat passagekontrollsystem i syfte att utvidga kapaciteten samt sammanföra modularitet och olika standarder.
Reformen av säkerhetsanordningarna ger i praktiken möjligheter för mindre skyddsintervall mellan tågen, tätare trafik på banan samt automatisk drift av systemets passagekontroll, utan mellanhänder. Också behovet av underhåll och antalet anordningar vid banan minskar.
”Reformen kommer att göra systemunderhållet enklare och lättare. Det nya passagekontrollsystemet är självständigt och automatiserat”, berättar projektchefen Jarmo Kuusela.
Det första steget mot en stor och decentraliserad upphandlingshelhet
Det är fråga om en storskalig systemreform, och den aktuella upphandlingen gäller den första delen. Först skaffas ett säkerhetsanordningssystem som är ett slags bassystem och som i sig inte syns utåt. Syftet med denna är att skapa ramar för andra system.
Under projektets lopp görs upphandlingar förutom av ställverks- och radioskyddscentralen också av många olika verk. Trafikledsverkets upphandlingar innefattar konkreta anordningar vid banorna, Fintraffic i sin tur sköter upphandlingen av fjärrstyrningssystem.
Som en väsentlig del av upphandlingen görs även liknande upphandlingar för laboratoriet. Med dessa kan systemets praktiska funktion testas i olika faser. Vikten och uppmärksamheten fokuseras i synnerhet på gränssnitten.
”Ända från början fokuserar vi på att säkerställa att systemen är kompatibla”, konstaterar Kuusela.
Den förväntade livslängden för anordningarna som nu upphandlas är lång. Cirka 25 år har satts upp som driftstid i kraven.
Decennier av arbete framskrider i faser och avslutas 2040
Reformen i den första fasen omfattar i praktiken 190 kilometer bana där det nya säkerhetsanordningssystemet byggs upp. Den sträcka som valdes för den första fasen är Lielax–Raumo–Björneborg, eftersom den har såväl kommersiell trafik som passagerar- och godstrafik, och trafiken drivs enligt många olika driftsmodeller inom dess område.
Målet är att byggandet av den första fasen ska vara klart hösten 2025 och att passagekontrollsystemet tas i användning 2027. Detta följs slutligen av en uppdatering av hela järnvägsnätet i Finland.
Under byggfasen är arbetena till stor del överlappande. Samtidigt som det nya byggs upp fortsätter trafikeringen med det gamla systemet parallellt. Till exempel när passagekontrollsystemet uppdateras börjar materieloperatörerna utrusta materielen.
”I början är detta ett slags inövning då det gäller upphandling och sammanförande, och först därefter börjar vi införa systemet i hela Finland. Detta är bara den första rundan, allt blir färdigt först 2040”, beskriver Kuusela.
Anordningarna vid banorna ska enligt planerna bli färdiga samtidigt som upphandlingarna av säkerhetsanordningar. Hela helheten i Digispår-projektet blir färdig på en gång, men arbetet med de enskilda komponenterna framskrider i olika takt. I ett projekt som omfattar ett flertal olika aktörer och delar accentueras vikten av samarbete och informationsgång.
Det är inte fråga om enbart en systemförändring, utan också en förändring av hela arbetssättet.
”I reformen förändras inte enbart systemet, utan också vårt arbetssätt. De nya systemen ger oss verktyg för att göra saker på ett annat sätt än tidigare, och även medarbetare i den praktiska verksamheten får testa något nytt”, summerar Kuusela.
Anbudstävlingen för upphandling av säkerhetsanordningar för Digispårs EKA-banavsnitt pågår för närvarande. Reformen ger kapacitet samt många tilläggsmöjligheter. Passagekontrollsystemet samt radioskyddscentralen är den viktigaste delen i anordningsupphandlingen.
Vecka 37 publicerade Digispår en begäran om deltagande, där anbud söks för upphandlingen av nya säkerhetsanordningar. Alla intresserade som har kapaciteten och uppfyller kriterierna kan lämna in en ansökan om deltagande. Utifrån referenserna i ansökningarna väljs cirka fem leverantörer. Med de valda leverantörerna ordnas förhandlingar i månadsskiftet november-december, och med den valda leverantören ingås ett avtal i februari.
De viktigaste delarna i upphandlingen av säkerhetsanordningar är det nya passagekontrollsystemet och radioskyddscentralen. De är en del av bassystemet på vilket Digispårs funktioner kan byggas upp. Reformen av säkerhetsanordningssystemet innebär att man i Digispår-projektet övergår till ett radionätbaserat passagekontrollsystem i syfte att utvidga kapaciteten samt sammanföra modularitet och olika standarder.
Reformen av säkerhetsanordningarna ger i praktiken möjligheter för mindre skyddsintervall mellan tågen, tätare trafik på banan samt automatisk drift av systemets passagekontroll, utan mellanhänder. Också behovet av underhåll och antalet anordningar vid banan minskar.
”Reformen kommer att göra systemunderhållet enklare och lättare. Det nya passagekontrollsystemet är självständigt och automatiserat”, berättar projektchefen Jarmo Kuusela.
Det första steget mot en stor och decentraliserad upphandlingshelhet
Det är fråga om en storskalig systemreform, och den aktuella upphandlingen gäller den första delen. Först skaffas ett säkerhetsanordningssystem som är ett slags bassystem och som i sig inte syns utåt. Syftet med denna är att skapa ramar för andra system.
Under projektets lopp görs upphandlingar förutom av ställverks- och radioskyddscentralen också av många olika verk. Trafikledsverkets upphandlingar innefattar konkreta anordningar vid banorna, Fintraffic i sin tur sköter upphandlingen av fjärrstyrningssystem.
Som en väsentlig del av upphandlingen görs även liknande upphandlingar för laboratoriet. Med dessa kan systemets praktiska funktion testas i olika faser. Vikten och uppmärksamheten fokuseras i synnerhet på gränssnitten.
”Ända från början fokuserar vi på att säkerställa att systemen är kompatibla”, konstaterar Kuusela.
Den förväntade livslängden för anordningarna som nu upphandlas är lång. Cirka 25 år har satts upp som driftstid i kraven.
Decennier av arbete framskrider i faser och avslutas 2040
Reformen i den första fasen omfattar i praktiken 190 kilometer bana där det nya säkerhetsanordningssystemet byggs upp. Den sträcka som valdes för den första fasen är Lielax–Raumo–Björneborg, eftersom den har såväl kommersiell trafik som passagerar- och godstrafik, och trafiken drivs enligt många olika driftsmodeller inom dess område.
Målet är att byggandet av den första fasen ska vara klart hösten 2025 och att passagekontrollsystemet tas i användning 2027. Detta följs slutligen av en uppdatering av hela järnvägsnätet i Finland.
Under byggfasen är arbetena till stor del överlappande. Samtidigt som det nya byggs upp fortsätter trafikeringen med det gamla systemet parallellt. Till exempel när passagekontrollsystemet uppdateras börjar materieloperatörerna utrusta materielen.
”I början är detta ett slags inövning då det gäller upphandling och sammanförande, och först därefter börjar vi införa systemet i hela Finland. Detta är bara den första rundan, allt blir färdigt först 2040”, beskriver Kuusela.
Anordningarna vid banorna ska enligt planerna bli färdiga samtidigt som upphandlingarna av säkerhetsanordningar. Hela helheten i Digispår-projektet blir färdig på en gång, men arbetet med de enskilda komponenterna framskrider i olika takt. I ett projekt som omfattar ett flertal olika aktörer och delar accentueras vikten av samarbete och informationsgång.
Det är inte fråga om enbart en systemförändring, utan också en förändring av hela arbetssättet.
”I reformen förändras inte enbart systemet, utan också vårt arbetssätt. De nya systemen ger oss verktyg för att göra saker på ett annat sätt än tidigare, och även medarbetare i den praktiska verksamheten får testa något nytt”, summerar Kuusela.